Mer jul

Igår var vi alltså på julfest i Tyrstugan. Ca 30 personer dök upp till slut. Tre av oss var tjejer. Jag kände en person där, Emil. Men det var trevligt ändå. Jag och Emil hade ju gjort en cd-skiva med jullåtar som gav den rätta stämningen. Vi åt köttbullar, potatis och risgrynsgröt, och jag pratade med en del trevliga GIS:are. Sedan dansade vi runt granen. På riktigt. Vi ställde oss i en ring, fattade varandras händer och dansade runt granen. Vi dansade till och sjöng välkända sånger som "Räven raskar över isen", "Nu är det jul igen", "Vi äro musikanter" och andra klassiker. Sällan har jag hört sådant tryck i sången vid julgransdans. Å andra sidan har jag aldrig förut dansat runt granen med 27 herrar. Roligt var det hur som helst. Det är underskattat att dansa runt granen.

I morse ringde min kära mor och undrade om jag hade något för mig under eftermiddagen. Hon och pappa skulle gå på Sissel Kyrkjebøs julkonsert, men pappa hade drabbat av någon mystisk hosta så han kunde inte gå. Men det kunde ju jag, eftersom jag som av en ren tillfällighet har tagit ledigt imorgon (har ju dagar från rättningen av de nationella proven i våras att ta ut).

Så ca 15.55 svängde mamma in på parkeringen utanför och hämtade mig. Vår vana trogen kom vi för tidigt, så vi fick vänta i nästan en halvtimme innan vi ens fick komma in i Löfbergs Lila Arena. Sedan fick vi bord 70 i restaurangen tilldelat oss, och en "ljuvlig" förrätt bestående av tunnbröd och laxkanapé. Huvudrätten bestod av fläskytterfilé och potatisgratäng.

Klockan 18.00 började själva föreställningen, och första timmen var... sådär. Många fina, men okända julsånger. Och för min och mammas del spelar det inte så stor roll hur fina de är, om vi inte känner till dem. Vi är ganska konservativa och vill ha de gamla vanliga, som vi kan. Efter pausen bjöd universitetskörerna på ett oväntat Luciatåg. Länge trodde vi, sorgligt nog, att detta skulle bli höjdpunkten på kvällen. Men ack så fel vi hade. Andra delen av föreställningen var på en helt annan nivå än den första. Kvällens höjdare var en svängig och glad "Deck the Halls", ett amerikansk julpotpurri av The Real Group, ett svenskt julpotpurri av The Real Group, Sissel i "O Helga Natt" och slutklämmen "Nu tändas tusen juleljus" som hela LLA sjöng tillsammans med artisterna på scen. En perfekt avslutning. Det kändes närmast andäktigt att stå på det viset och sjunga tillsammans.

När vi skulle åka från LLA kom den perfekta avslutningen på kvällen: det snöade. Så visst känns julen mer verklig idag än för bara några dagar sedan. Men jag är inte riktigt ända framme vid min barndoms förväntan och glädje inför julen, så jag säger som Adolphson & Falk: Mer jul, ge mig mer jul.