Gott Nytt År

När ni läser detta befinner vi oss på hemlig ort, men vi är snart tillbaka hemma igen. Då ska jag berätta allt om vårt nyårsfirande. Tills dess...

Lyckad julklapp

Det är roligt när man ger bort presenter som blir uppskattade. Pappas julklapp i år vara väldigt uppskattad. Han fick nämligen "Revolt", sista delen i Hungerspelen-triolgin. Jag hade gjort mitt yttersta för att på bästa julmaner mörka att den kommit ut på svenska så att han inte skulle springa till affären själv och köpa den. Han, liksom övriga familjen, slukade ju del 1 och 2 under sommaren.

Hur som helst så fick han tredje delen i julklapp av mig på julafton (originell tidpunkt, eller hur..?) och imorse, på annandagen var den utläst. Hela juldagen spenderade han med sin bok och hade inte tid för något annat. Som sagt, det är roligt när man ger bort presenter som blir uppskattade.

Och boken, den är redan i händerna på storasyster Anna...

God Jul



Julförberedelser

Idag är det den 23 december och det är dagen då jag och pappa brukar handla och pynta huset. Traditionsenligt så är det min uppgift att ordna med julkrubban. Hur det riktigt kommer sig vet jag inte, men nu är det på det viset.

Eftersom det aldrig riktigt tillkommer någon till krubban så är det lite svårt att variera den, men man får jobba med att placera ut Jesus på olika ställen olika år och sedan arrangera övriga därefter. Herden är alltid klurig för han har så dålig balans men iår blev han lutad mot stallets vägg.

Och för att det inte ska bli alldeles för sakralt så ska den lilla tomten med gran och släde tillfogas på toppen av stallet. Ett steg närmare julafton!

Dan före dan...

Tomten kom tidigt till Rudsta i år som ni ser, redan dan före dan före dopparedan. Troligtvis hade han koll på att Emil skulle åka söderut redan den 23 december och därför fick han ändra om sitt schema. Redan igår kväll kom han alltså. Och som synes har vi varit fasligt snälla under året.

Till mig hade tomten med en ny eltandborste, ett fodral till min intelligenta telefon,

en julprydnad i form av en flicka som sjunger julsånger och 7(!) pocketböcker.

Så snäll har jag varit!

Fjärde advent

Idag är det den fjärde advent. Det är i alla fall vad min almanacka påstår. Om man bara tittade ut genom fönstret skulle man nog inte inse det eftersom ju snön och kylan tyvärr lyser med sin frånvaro. Men man får väl försöka ordna julkänslor själv då, bäst man kan. 

Slå in julklappar fungerar ganska bra, faktiskt. Även i år lyckades jag hitta mitt favoritjulpapper. Det är det röda med julgranar, stjärnor och järnekskvistar. Just papper med detta motivet har jag använt mig av i flera år. Jag blir alltid lika glad när jag hittar det i affären.

Adventsfika med julmust, egenhändigt bakade pepparkakor och lussekatter (gärna utan russin) som jag och mamma bakade förra helgen sådär lagom till Lucia. Ljus är ju också något som hjälper till att ordna julstämning, speciellt att tända det fjärde ljuset och läsa den obligatoriska versen.

Julen nalkas i advent och vårt fjärde ljus blir tänt.

På Guds lille son vi tänker när de fyra ljusen blänker.

Stort

Idag hade jag en underlig upplevelse. Det kom en budkille till skolan och skulle lämna av en massa kopieringspapper. Vår administratör tillika alltiallo var för närvarande upptaged så denna budkille haffade mig i korridoren och bad mig signera. "För visst jobbar du här?" lade han till. Själv var jag mest upptagen med att reflektera över det faktum att hans första instinkt var att jag var lärare och inte elev. 

Det var stort.

Mugshot

En speciell person i min närhet (*host* Mia) påstår att jag är fotogenisk, dvs blir bra på bild. I beg to differ. Idag har jag varit hos Polisen och ansökt om ett nytt pass, eftersom jag har bytt namn och det tydligen är en kriminell handling att använda ett pass med fel namn på. För varje gång jag skaffar nytt pass tycker jag att det är nya bestämmelser som gäller. Först ska de vara från sidan så man ser örat, sedan behöver det inte det och man kan till och med ha håret utsläppt och nu måste man stoppa håret bakom öronen samt ta fingeravtryck.

Antal orsaker till att dagens passfot blev totalt hideous (förutom själva motivet alltså):

1) Det tas på polisstationen i en sort automat och inte av utbildad fotograf

2) Kortet tas lite, lite nedifrån så att man får lite lagomt snygg dubbelhaka

3) Håret måste stoppas bakom öronen, vilket gör att man på olika sätt ser mindre attraktiv ut när man har stort lockigt volyminöst hår som jag

4) Man ska stirra på en punkt med båda ögonen = vindögd

5) Man får absolut inte le

Allt detta leder till att passfotot inte ser ut som ett passfoto utan mer som ett mugshot. Det enda som saknas är den där skylten med siffrorna på. 

Jag vill minnas att jag tyckte att min körkortsbild blev misslyckad i juli. I jämförelse med passfotot är den rätt snygg... Tur att vi inte kommer att ha råd att åka utomlands så mycket de kommande fem åren.

Julkalendern 2011

Tänka sig att det föll sig så idag på min lediga dag den 1 december att jag vaknade i tid till julkalendern på tv, fast jag inte hade ställt klockan. Det måste vara min egen inre julkalenderklocka som gör sig påmind. Så jag tänkte att jag kunde väl lika gärna se första avsnittet när jag ju ändå var vaken.

Och det känns lovande tycker jag. Det har varit så och så med julkalendrarna de senaste åren (för inte kan väl jag vara fel målgrupp..?), men den här kändes som sagt lovande. Om det var den Dickenska stämningen - tänk "En julsaga" - eller all snö som gjorde det vet jag inte riktigt.

Tjuvarnas jul heter alltså årets julkalender på tv och den utspelar sig i slutet av 1800-talet. Det handlar om den något misslyckade småtjuven Kurre, som en dag får en oväntat besök. Utanför dörren står en liten flicka, som visar sig vara hans dotter Charlie. Detta tvingar Kurre att ransaka sig själv och sitt liv. Kan det vara bra för att barn att växa upp bland ett gäng tjuvar? Och hur ska Kurre, som knappt kan ta hand om sig själv, kunna ta hand om någon annan?

Mmmm.. spännande. Tur att det finns svtplay nu för tiden för de decemberdagar när jag befinner mig på tåget till jobbet när julkalendern går på tv, för i år tror jag faktiskt att jag vill följa den!

Pepparkaksbak

Inte bara pysslande av julkransar hanns med under gårdagseftermiddagen, utan även det traditionsenliga pepparkaksbaket. Jag märker att den här tiden på året tar fram det husliga hos mig. Eller snarare kanske det traditionella, vilket ändå på något vis blir samma sak som huslighet. Hur som helst så backade vi också pepparkakor.

Mamma hade gjort världens godaste pepparkaksdeg! Den som anser att köpepepparkakor är godare än hemmagjorda har inte provat kakor gjorda på mammas deg!

Ängeln, som syns här ovan, är mitt absoluta favoritpepparkaksmått, så många änglar blev det på plåtarna. Jag tycker också mycket om julgranar men tyvärr så ingick ingen sådan i den sats med mått jag har. Det får bli bättring till nästa år. Då måste jag införskaffa en gran också!

Man skulle kunna tro att världens godaste pepparkaksdeg och supertjusiga pepparkaksmått räcker för att kunna baka smarriga pepparkakor, men då mistar man sig å det grövsta. Man behöver inspiration också. I form av julmusik. Och naturligtvis inte vilken julmusik som helst, utan den som den Norlinska traditionen påbjuder. Nämligen "Julens sånger" med Vikingarna - sådär lagomt högtidligt med de vanligaste psalmerna - samt "Absolute Christmas" 1994 års version med de lite modernare och mer internationella julsångerna. Då så, då kan baket börja!

Att göra en egen julkrans

Förra helgen var vi ju på julmarknad i Dömle och jag hade tänkt införskaffa en krans där, men jag hittade ingen som jag tyckte om. Då kom mamma på att jag kunde ju göra en egen, som hon brukar göra varje år. Själv var jag novis på området men verkar vara något av en naturbegåvning.

 
Att göra en egen julkrans

 

1. Plocka enris.

2. Gör någon sorts modell av en krans. Du kan köpa en i affären eller göra en av tidningspapper.

3. Klä kransen i enriset och bind den med något, t ex såna små trådar som man bilder upp blommor med.

4. Kläm i så mycket enris du vill ha.

5. Ta fram rött presentsnöre eller annat du vill smycka ut kransen med.

6. Smycka ut kransen med sagda snöre.

7. Gör någon sorts hänganordningav snöret.

8. Ta da! Din krans är klar!

Våra kransar blev så snygga att vi eventuellt måste börja med storproduktion på en industriell skala för att världen ska kunna få del av all denna skönhet... eller nåt. Men de blev i alla fall riktigt bra! Den vänstra med flerfärgade krusiduller är mammas och den högra med den stora rosetten är min.

Julmarknad

I går åkte jag med mamma och pappa och deras granne Stefan till julmarknaden på Dömle herrgård. Eftersom det känns som mars när man går ut med grönt gräs och fågelkvitter så får man göra allt man kan för att försöka frammana någon förväntan inför julen. Av allt att döma i Dömle så var det fler som kände så för det var faktiskt en hel del folk på plats. Det fanns en massa olika krafs att köpa (som sig bör): julkransar, hemslöjd, broderier, renkorv och annat. Själv slog jag till på en julstollen, som ju är ett måste på julen för en tysk. Samt för en tysklärare.

En härlig Weihnachtsstollen

Sedan provade vi också deras kakbuffé och för detta pris fick vi allt sätta i oss en herrans massa kakor. Som grädde på moset fick vi också se Mojje i egen hög person, som tidigare hade uppträtt för barnen. Tyvärr missade vi denna fantastiska tilldragelse.

Sedan hittade jag också en tomte med lykta som skulle passa perfekt vid kakelugnen i "vardagsrummet" så den fick följa med hem. Men för närvarande är den nedpackad igen. Det är ändå lite för tidigt för att plocka fram tomtarna.

Mysdag

I torsdags har jag en riktig mysdag när syster Mia och lilla Oliver kom på besök. Oliver dagen till ära klädd i mosters present från Stockholm. Det är till att klä sig rätt för rätt tillfälle... Vi lekte och hoppade och  och åt majspuré (Oliver) och lasagne (vi vuxna) och bara hade en allmänt lugn och mysig dag.

Vi tog oss också en riktig långpromenad, ända till Ängkull. Det var riktigt skönt väder, lite på den kallare sidan än idag, och Oliver glömde sina vantar i skötväskan på övervåningen så han fick låna mammas och de var väl inte helt optimala...

District 5: Power

Om du vill veta i vilket av Panems 12 distrikt du hör hemma, så kan du ta reda på det här. Själv tillhör jag District 5: Power. Och Plant Security Officer var väl inget dåligt yrke.

May the odds be ever in your favor!

 

(Nej då, jag är bara smått besatt. Sjuklig nivå har ännu inte uppnåtts...)

Livskvalitet

Det ser ut som någon underlig morgonrock/kappa/klänning-variant på bilden, men det är det inte. Det är en fin present som Emil kom hem med här om dagen. I vår lilla vardagsrums-allkov är det lite småkyligt eftersom det ligger vägg i vägg med vår oisolerade vind och Tommys rum, även det oisolerat. Så jag - som så sällan fryser - brukar klaga på att det är lite kallt ibland. Vi har ju filtar men det är så svårt att göra andra saker helt täckt av en filt, typ byta kanal på tv:n eller läsa en bok. Så därför kom Emil hem med denna. En filt med ärmar!

Nu kan jag sitta och mysa under filten och ändå läsa bok eller dricka en kopp te utan att behöva frysa om armarna. Det är livskvalitet, det!

Hunger Games Trailer

Decisions, decisions

För en månad sedan (eller två, vem vet nu för tiden när tiden går så himla fort...) så tonade jag ju håret rött, and I loved it! Vi var lite skraja att det skulle bli fel så vi hade nog i färgen alldeles för kort tid, för efter typ två eller tre tvättar hade det mesta av den röda färgen försvunnit.

Såhär tjusigt såg det ut nytonat!

Sedan dess har det mesta av färgen försvunnit och jag har i princip tillbaka min naturliga hårfärg. Ett tag kände jag att jag inte orkar tona igen för håret mitt växer ju som ogräs och utväxten syns så tydligt, men samtidigt så märker jag själv att jag hela tiden tittar på rödhåriga kvinnor på tv:n och i tidningar och säger till Emil "Den färgen var fin" eller "Så skulle jag vilja ha". Så kanske är det ändå dags för ett nytt toningsförsök och låta det sitta liiiite längre den här gången..? Decisions, decisions

Nytta med nöje

Gud vad skönt det är att ha kommit igång med träningen efter allt för lång tid overksam. Overksam gällande träning alltså, annars har vi haft rätt fullt upp med huset, vilket har bidragit mycket till overksamheten på träningsområdet. Men nu är jag alltså igång igen.

Denna vecka har jag varit på badhuset i Vålberg två gånger. Måndag med mamma och torsdag med Emil. Det är gött att simma. Dessutom var jag på Friskis igår med min mentorskollega Ellen igår. De har ett danspass på fredagar, som Ellen hade varit på förut och gillat, så vi gick dit för att prova. Jag kände mig fruktansvärt stel och osmidig och idag har jag upptäckt en massa nya spännande muskler som jag inte knappt visste att jag hade igår vid denna tiden. Men trots att jag var väldigt dålig på alla underliga danssteg de hade för sig så var det väldigt väldigt roligt. Och svettigt. Jag vet inte när jag svettades så mycket senast. Det kändes verkligen som att förena nytta med nöje. Om Ellen får ihop det med familjelivet så ska vi gå nästa vecka igen!

Mysko

En del av eleverna i en av mina tyskgrupper är lite mysko. Don't get me wrong - de är fantastiska på många sätt och jag tycker om dem. Men de är lite mysko. Ibland har de haft med sig gosedjur på lektionerna, som såklart(!) är med och pratar tyska. 

Idag när lektionen var slut och de skulle packa ihop så kom en hög med flickor och ville kramas hej då. Och då ska vi ju ändå ha tyska igen på fredag så det är ju inte ens länge tills vi ska träffas igen. Personligen tycker jag att det är mysko beteende. När jag gick på högstadiet skulle jag aldrig ha gått fram till någon av mina lärare och kramat dem hej då i slutet av en helt vanlig lektion. 

Mysko.

Neue Freunde*

Jag har fått en del påpekanden att det inte skrivs här så mycket längre och det har väl flera orsaker egentligen. Dels har det väl inte direkt hänt så mycket världsomvälvande saker (eller jo egentligen, men inget som direkt påverkar mitt liv) men samtidigt är det fullt upp hela tiden så jag tar mig aldrig riktigt tid att skriva nåt. Men nu får det bli ändring.

I tisdags var jag ute och hade After Work på "Frost" med några kollegor från nya jobbet för att fira att det var höstlov. Det var en jättetrevlig kväll och även om det inte var så många som ville/kunde följa och vi till slut bara blev fyra, men det var nästan bättre. Sådär riktigt Girls' Night Out. Jag var inte hemma förrän vid 23-tiden! Och då åkte vi direkt från jobbet så det blev verkligen en helkväll. Och vi har redan gjort planer för en glöggkväll i december.

Ikväll ska jag också ta bilen in till Karlstad och Friskis för att träffa min mentorskollega Ellen och gympa lite. Det är roligt med mina nya kollegor även om jag saknar några av Sunne-folket. Men bra blir det med en träningskompis - då blir det svårare att komma på ursäkter att inte gå.



*Neue Freunde (tyska:Nya vänner) är namnet på den "fantastiska" tv-serie mina sjuor får se på.

Dop

I lördags, 22 oktober, var vi inbjudna till en stor tilldragelse i Vänersborg.Det var nämligen dags för Oliver Aston att döpas. Även om Vänersborg inte direkt visade sig från sin bästa sida (utan mer med regn, moln och snålblåst) så var Oliver superduktig. Han hissades i luften och blöttes ner med vatten men var ändå så tyst och lugn under hela dopakten. Däremot sov han större delen av balunsen efteråt och missade båda paketöppningen och den goda maten. 

Yippi!

För närvarande har jag ju en provanställning i Arvika, men i onsdags kom min chef, dvs rektorn, och pratade med mig. Tydligen (eller naturligtvis...) var alla mycket nöjda med mig, både kollegor och elever (and he would know för jag undervisar två av hans döttrar) så när provanställningen är slut så övergår den i en fast anställning. GÖTT!

I'm back

Jag vet att jag har varit AWOL ett tag nu, men ni behöver inte vara nervösa. Jag lever och har hälsan, men har bara varit so damn busy de senaste veckorna. Vi kan ta det från början...

Torsdag-söndag (22-23/9)

Vi packade och flyttade och slängde och grejade. På lördagen kom Emil föräldrar upp från Tranås och hjälpte till att flytta alla stora tunga saker, t ex möbler. Det tog hela lördagen och söndag förmiddag att flytta. Söndagen ägnade jag och Emil åt att plocka upp så mycket vi kunde.

Måndag-torsdag (26-29/9)

Förutom det vanliga jobbet så hade jag föräldramöte på måndag kväll, men Emil spenderade måndagskvällen samt övriga kvällar (då jag också var med) i Kil och plockade i ordning och flyttstädade lägenheten.

Fredag-söndag (30/9-2/10)

Det hade kanske inte kunnat komma mer lägligt, detta break som vi gjorde denna helg. Emil åkte till Erik i Södertälje och gick på ölmässa och jag åkte till Pernilla i Stockholm. Som sagt, detta break var välbehövligt och vi hade jättekul, jag och Pernilla, när vi gick på stan, provade Stockholms kanske godaste thaimat, såg en rolig romantisk komedi på bio (Crazy Stupid Love), spelade ett otaligt antal olika sorters TP, gick på historisk rundvandring i Gamla Stan och lärde oss om Spyalagen. Helt enkelt bara hade det allmänt gott medan sommaren drog sin sista suck.

Måndag-torsdag (3-6/10)

Dags för utvecklingssamtal! Eftersom jag är mentor i en sjua så är det vist brukligt på denna skola att de första samtalen på hösten sker med båda mentorerna. Så det blir till att hålla en hel del samtal. Hela tisdag och onsdag kväll och torsdag eftermiddag vigdes åt detta. Men nu har vi bara fyra kvar! Woho! Men de blir v 42.

Fredag (7/10)

Första lediga kvällen på hur länge som helst. Afrikaana och Doobidoo och sedan slocknade vi ungefär vid tio.

Lördag (8/10)

Oj nu skulle här uträttas ärenden! Universitetsbiblioteket och lämna tillbaka böcker, Byggmax och köpa betongblock, DocMorris och köpa diverse krämer och annat, Clas Ohlson och köpa bland annat en kontakt och en telefon, IKEA och handla en massa grejs samt käka lunch, Stuvbutiken och köpa plåtlister till kaminen, till Rusta och kolla på en lampa och slutligen till Willy's och handla mat. Bara sju timmar tog det. Så kan man så ihjäl en lördag. 

Söndag (9/10)

Pappa kom och murade kakelugn (tills leran tog slut) och mamma och jag jobbade stenhårt på att få upp alla kvarvarande böcker och packa ur de sista kartongerna. Vi hade sedan tänkt tvätta bilen men det blev så regnigt så vi eldar lite i kaminen där nere i stora rummet. Emil vill provelda lite men låtsas att det är för att han tycker att vi har så mycket kartong som är i vägen. 

Thank God att jag har ledigt imorgon! Nu behöver jag vila...

På promenad genom landsbygden

Flytt

Det har varit hyfsat dött här på sistonde, men det beror inte på att det inte har hänt saker eller att jag inte har funderat på saker utan helt enkelt på att vi har varit upptagna med huset varje helg och varje kväll i flera månader, känns det som. Och imorgon är det äntligen dags att flytta in! Spännande och lite läskigt.

Pga lite allmänt strul så verkar det som om vi inte kommer att få Internet förrän någon gång i oktober så om ni vill få tag på mig så prova mobilen. 

Vi hörs!

Lantliv

På tal om detta att ta vara på mina lediga torsdagar så var jag på landet i torsdags. Först i huset där jag och mamma målade lister och brädfoder. Sedan hos mamma och pappa.

Jag var mycket modig och vågade släppa ut hönorna. Dock tänkte jag inte på att jag hade mina vita joggingskor på mig. Varför är detta månde ett problem undrar ni? Jo, därför att tuppen då tror att det är en matskål och attackerar. Han missade visserligen precis skorna men det var ju mindre kul att ha en tupp pickandes runt fötterna.

Därför lånade jag pappas alldeles för stora gummistövlar under resterande delen av dagen. I alla fall den delen jag spenderade utomhus. 

 Till exempel när vi plockade ingrediernaserna till dagens lunch. Exempelvis bönor...

 

 ...och superfina och goda tomater!

 

Det slutgiltiga resultatet blev en god grönsakssoppa! Och jag fick till och med med mig lite soppa i matlåda till jobbet på fredagen. Synd bara att det inte fanns en enda sked, men då har man ätit soppa med gaffel också. Rekommenderas dock inte!

Vad är det där för stoplskott? Var är C-G Karlsson?*

Nu när jag är ledig på torsdagar och har möjlighet att se Gomorron Sveriges filmrecensioner och så byter de ut recensenten C-G Karlsson, som jag tycker har varit väldigt bra. Mot en som jag tycker är väldigt mycket mindre bra. Tråkigt. Skulle kunna sorters in under 'dagens i-landsproblem'.

*vilket ju såklart är en parafras på Svensson, Svensson-Gustafs utrop på julafton "Vad är det där för stolpskott? Vad är Arne Weise?". Normal sett kallar jag inte folk för stolpskott.

Låt mig presentera...

... Shere Khan!

Han är vår nyaste familjemedlem och vi hämtade hem honom igår. Välkommen!

----------

Update:  Shere Kahn eftersom det är en Ford Ka. Och registreringsskylten var för crappy för att göra ett bra namn av. Vad göra med RJX liksom? Nothing immediately came to mind, förutom Shere Kahn, så det fick det bli.

Myspys

Eftersom det nu är på det viset att jag för närvarande inte arbetar heltid och inte befinner mig på jobbet varje dag är det lika bra att passa på att göra något med tiden jag är ledig.

Så i torsdags tog jag bussen först från Kil till Ilanda och sedan därifrån till Forshaga, där jag träffade syster Mia och lilla Oliver.

Vi började med lunch och promenad och fortsatte med bad av Oliver. Moster Helena fick till och med klä på och av Oliver. Nu har jag visserligen övat på att klä av och på gamla människor på hemmet och då var det ju enormt mycket lättare med Oliver. Dels var han väldigt mycket böjligare än de gamla och dels var han mycket minder och lättare så jag kunde lyfta up honom och dra upp byxorna. Och inte skrek han en enda gång.

Det var en jättemysig eftermiddag och jag ser fram emot många fler! 

Köpstopp

Även om vi i det Rehnska hushållet inte hade i närheten så mycket räkningar inför september som stackars Ida och Henrik så hade vi ändå vår beskärda del med både huslån och sista hyran på lägenheten. Dessutom så fick jag en minilön, eftersom jag ju har börjat ett nytt (deltids-)jobb och bara jobbat halva augusti. Så även här får man allt dra åt svångremmen eller kanske rätta munnen efter matsäcken.

Så jag kommer att införa ett personligt köpstopp för september enbart för mig. Mat, saker till huset och en lagom liten, lagom gammal bil nummer två kommer att köpas in till hushållet som sådant. För att jag ska kunna ta mig till jobbet (eller till Fagerås järnvägsstation varifrån jag kan ta tåget) sedan när vi blir landsortsbor så behöver vi en till bil. Till mig personligen tillkommer också ett månadskort på Värmlandstrafiken, av samma anledning som ovan, dvs kunna ta mig till jobbet.

Dock vill jag här slänga in en brasklapp så att jag sedan inte anklagas för fusk. Eventuellt kommer ett kort på Vålbergs badhus att inhandlas, men att röra på sig och träna måste få räknas in i behöver-kategorin. Det vet ju alla att man måste motionera. 

Dessa ovan nämnda utgifter kommer alltså inte att omfattas av köpstoppet, utan det handlar om rena konsumtionsvaror som jag snarare vill ha än behöver. Så det kommer att bli mitt mantra under september. När jag vill köpa något så frågar jag mig: "Behöver jag det? Eller vill jag bara ha det?" Och behöver jag det inte (typ ny astmamedicin) så får jag inte köpa det. Så basically, det som ska dras in på är skor, kläder, böcker och sånt som visserligen är kul att ha men inte livsnödvändigt.

Kul!

Gud så fantastiskt roligt det är med min gymnasiegrupp i tyska! De vill så mycket! De vill se på film, och lyssna på musik, och läsa böcker, och ha sagostund och skriva dikter och lära sig om tysktalande länder (och gärna åka dit förstås) och allt möjligt. De är verkligen intresserade av tyska! Men det är klart, de har ju i princip valt det som individuellt val så det är klart att de är intresserade. Men ändå! Oväntat intresserade. KUL!

Vågar jag?

Alltid när jag ser Marcia Cross eller Miranda i Sex and the City eller den där rödhåriga modellen i H&M-katalogen blir jag så sugen på rött hår. Sådär riktigt mörkt rött hår och inte rödlätt/blont som jag har. Jag tonade ju håret brunrött, åt kastanj kanske, förra sommaren och trivdes bra med det. Vid den andra toningen dock blev det mer brunt är rött och alldeles för mörkt. Sedan bestämde vi oss ju för att ta och gifta oss och då ville jag gifta mig som "mig själv", alltså med min naturliga hårfärg.

Men de senaste dagarna har jag igensuttit och suktat efter rött hår och tittat på olika toningar (vill ju inte ha permanent färg ifall jag inte trivs) och Emil har suckat "Ja, men köp en då!" så nu har jag klickat hem en toning i kopparfärg som jag sitter här och sneglar på. Frågan är bara... vågar jag?

  

Vardagslyx

Eftersom mamma kom med så mycket godsaker igår så kunde jag inte hålla mig utan det fick lov att bli lite vardagslyx så här på måndagen. Till förrätt blev det nykokta gröna bönor från mammas land och till huvudrätt avnjöts rotfruktsgratäng (till största del från mammas land) med kassler. Mums!

Förrätt

Huvudrätt

Krångel, krångel

Jag har hört att lärarlegitimationsansökningen är krånglig men jag tror att de flesta har kommit längre än jag. Jag kommer bara till del 2: Personuppgifter innan det kör ihop sig. Där står det nämligen fortfarande att jag heter Norlin i efternamn och jag kan inte ändra det heller. Känns lagom onödigt krångligt att skaffa lärarlegitimation i ett efternamn jag inte längre heter... Vad krångliga saker ska vara då. 

Nytt

Då har det redan gått två arbetsveckor på mitt nya jobb, även om ingen av veckorna har varit en "normal" vecka. Först var det ju en uppstartsvecka med enbart lärarna och sedan var det en vecka med tre dagars lägerskola i Brunskog, en dag med överlämningar (studiedag för eleverna) samt mentorsdag på fredagen.

Första intrycket är att det är en väldigt go och hjärtlig stämning bland personalen, men att mycket är ganska oorganiserat. Det är ju inte direkt någon stark ledning som beslutar utan det är i princip direktdemokrati à la Schweiz. Alla får ha en åsikt och vara med och bestämma, men saker tar tid. 

För övrigt tror jag att det kommer att bli stor skillnad gällande undervisningen mot vad jag är van. I mina fyra grupper jag ska ha i tyska (7:an, 8:an, 9:an samt steg 3 på gymnasiet) har jag ca 25 elever sammanlagt. Jag är ju van att ha 25 elever i en grupp... men det är klart. Det finns bara ca 120 elever på hela högstadiet och alla läser ju tyvärr inte tyska. Eleverna i min mentorsklass 7B verkar vara som trettonåringar är mest och på pappret ser min tyskgrupp i sjuan ut att bli en dröm. Jag får väl se på tisdag när jag får träffa alla mina grupper. Det ska bli spännande.

Matiga morotsmuffins

Min sommar iår har på något sätt varit uppdelad i tre delar. Den första delen gick åt till att leta jobb, skriva ansökningar och gå på intervjuer. Den andra delen hängde mycket ihop med bröllopsförberedelser samt själva bröllopet och bröllopsresan. Del tre har mest handlar om att fixa med huset och främst sovrummet. Dock har jag också så här i slutet av sommaren faktiskt blivit lite huslig. Jag har nämligen bakat! Mitt sista försök - som blev mycket lyckat - var Matiga morotsmuffins, egentligen matbröd fast i muffinsformar och med rivna morötter i. Perfekt mellanmål. Yum!

Körkort

Jag var på Vägverket i slutet av förra veckan och tog ett nytt kort till mitt nya körkort. Inte vackert, inte vackert. Äh, hur ofta visar man körkortet ändå...? Hoppas aldrig.

Bröllopsresan

Om någon är intresserad av att se bilder från vår bröllopsresa så finns de att beskåda här.

Sommarvana

Min vana trogen så har jag även denna sommar grottat ner mig i en ny tv-serie. 

2007-2009

Det började för några somrar sedan i Tranås när Emil och jag sommarjobbade på helt olika tider och jag skulle försöka att roa mig själv i det rehnska hemmet. Då knarkade jag Gilmore Girls i ett par somrar. Det är en sådana där serie som jag på något vis alltid kommer tillbaka till. Ofta brukar inte jag orka hålla i en tv-serie ända till slutet utan tröttnar efter några säsonger, men inte Gilmore Girls. Den kan jag se om och om igen. När jag snubblade över den för någon söndagsmorgon när jag zappade så kände jag faktiskt ett litet sug efter de två Lorelei, så det kanske är dags snart igen...

2010

Förra sommaren var det egentligen två tv-serier som höll mig i sitt grepp. Den första var tredje säsongen av Veronica Mars, en fantastisk tv-serie som jag upptäckte i Hallstahammar. Precis när jag flyttade dit så hade jag inte mer än ettan, tvåan och fyran då min box inte kommit än. Så jag fick hålla tid godo. Och vad visade kanal 2 av alla i början av januari? Jo, ett Veronica Mars-maraton! Och jag blev fast!

Jodå, två tv-serier sa jag. Den andra serien som fick mig att bänka mig i tv-soffan var Doctor's Diary - Männer sind die beste Medizin som egentligen bäst kan beskrivas som Grey's Anatomy möter Bridget Jones och syftar på huvudpersonen Gretchens lyckade karriär respektive mindre lyckade privatliv och dieter. Väldigt rolig serie med mycket hjärta och en himlans charmig överläkare...

2011

Då har turen kommit till iår. Vad är jag besatt av denna sommar, måntro? Svaret är faktiskt lite oväntat. Precis som förra året är det två serier som gäller.

Den första serien heter Supernatural och handlar om de två bröderna Dean och Sam som åker USA runt och dödar övernaturliga saker. Man skulle ju kunna tro att jag inte skulle våga se på sådana läskiga saker, men det går förvånansvärt bra och är ruskigt beroendeframkallande. Notera att Jared Paldeki som spelade Dean i Gilmore Girls INTE spelar Dean i Supernatural, utan Sam. Det blir lite förvirrat ibland. Fast ändå inte. Och Jensen Ackles som faktiskt spelar Dean är kanske en av de vackraste människorna som finns på denna jord. 

Om Supernatural innehåller monsterjägare som jagar övernaturliga saker så kan man säga att huvudpersonerna i sommarens andra favis-serie också handlar om monsterjägare. Bara det att monstrena i detta fall är människor. Criminal Minds är sommarens besatthet nr 2, och handlar om ett team från FBI:s beteendeanalysenhet som spårar och haffar seriemördare genom att göra profiler av de misstänkta och sätta sig in i deras tankevärld. Highly addictive.

Men nästa vecka börjar jobbet igen så då har jag inte tid att knarka tv-serier på detta sätt. Så det gäller att passa på!