Smålandsäventyr

I torsdags hade både jag och Emil en ledig dag. Och vad brukar vi göra på våra lediga dagar? Vila på våra lagrar? Svar: Nej! Vi åkte såklart på utflykt. På vårt alldeles egna Smålandsäventyr.Vårt första stopp var Stalpet utanför Aneby, bara några mil från Tranås. Det är södra Sveriges högsta vattenfall med en fallhöjd på ca 20 m rakt ner i en kanjon.

Stalpet.

Vi fortsatte vår resa med målet att hitta Kvänsås bokskog utanför Eksjö, dock utan framgång. Vi hittade istället en skylt med en sådan där "Fornminne/servärdhets-kringla" mot Skurugata så vi följde den. Skurugata är en ovanlig geologisk bildning i form av en omkring 800 meter lång klyfta i berget som är mellan 7 och 24 meter bred. De branta bergväggarna är på vissa ställen 35 meter höga. Vi orkade dock inte gå hela Skurugata eftrsom det var väldigt varmt och vi redan hade gått en dryg halvkilometer bland sten och rötter för att komma dit.

Emil på Skurugata

Från Skurugata styrde vi vår kosa mot Ingatorp för att förtära vår matsäck. Dock råkade vi hamna mitt i en gatumarknad, men vi köpte inget. Istället tittade vi på den unika kyrkan i jugendstil, bygd så sent som 1914. Delar av kyrkan är dock de ursprungliga från 1775. Ingatorps kyrka har faktiskt utsetts till Sveriges vackraste kyrka av tidningen Året Runts läsare 1997.

Ingatorps kyrka

Vid Ingatorps kyrka står också Sveriges äldsta daterna icke-kyrkliga träbyggnad, nämligen en tiondebod. En tiondebod är en beteckning på ett förvaringsrum för den del av tionden (ungefär motsvarade skatt), som inte tillföll prästen. Tiondeboden i Ingatorp är daterad till år 1229.

Tiondeboden

När vi hade kommit så här långt så började vi bli riktigt hungriga. Vi stannade på en rastplats längs vägen och åt vår matsäck bestående av sommarsallad på potatis samt pastrami. Till efterrätt hade vi vattenmelon.

Maaaaat!

Efter lunchen begav vi oss till Bullerbyn. Javisst, riktiga Bullerbyn där Astrid Lindgrens kända böcker utspelar sig. Egentligen hette byn i verkligenehetn Svedstorp men nu heter den Bullerbyn. Vad få nog vet om är att Astrid Lindgrens pappa faktiskt föddes i "Bullerbyn". Visst får man flashbacks från barndomen? "Alla vi barn i Bullerbyn" är min favorit bland alla Astrids verk.

Norrgården, Mellangården och Sörgården.

Kyrkliga som vi är så stannade vi till vid Pelarne kyrka också, inte långt från Bullerbyn. Det är en av Sveriges äldsta träkyrkor och den äldsta som fortfarande är i bruk. Man har inte lyckats datera den exakt, men man har fastställt att det rör sig om 1200-tal. I kyrkan hittade Emil en broschyr med karta till alla kyrkor i Linköpings stift, där också deras byggnadsår fanns med. Han blev själaglad.

Pelarne kyrka.

När man är i Astrid-land kan man naturligtvis inte låta bli att åka in till Vimmerby. Där tog jag mig en pratstund med författarinnan själv. Vi strosade också runt lite i staden och köpte dricka innan vi fortsatte till nästa utflyktsmål...

Med Astrid i Vimmerby.

...nämligen Katthult. Visst känner man igen Emils hus från filmerna?

Emil i Lönneberga.

Han är som alltid en riktigt busig pojke så han fick allt gott sätta sig en stund i snickerboa och fundera över vad han har gjort. Den riktiga snickerboa från filmerna brann ner i augusti 2005, men en ny identisk snickerbo har byggts upp på samma plats.

I snickerboa.

Vårt sista stopp var Rumskullaeken (Kvilleken) som står ungefär två mil nordväst om Vimmerby. Den är över 1000 år gammal och därmed Sveriges äldsta träd. Eken har en omkrets på ca 14 meter och är Sveriges och Europas bredaste träd.

Vid Rumskullaeken.

Rumskullaeken beskrevs så tidigt som 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius i boken ”Försök till ett landskaps beskrivning”. Redan för ungefär 230 år sedan kunde man stå inuti trädet och använda det som redskapsskjul.

Redskapsskjul?

Efter detta sista utflyktsmål var det dags för slutet på vårt äventyr och vi åkte tillbaka till Tranås på allenahanda grusvägar mycket nöjda med hur dagen hade förlöpt.