150 år i år! Det var nämligen redan 1859 som änkan Amalia Erikson i Gränna fick tillstånd att tillverka och försälja "gröfre och finare brödsorter och den s.k. Polkagrisen". Amalia försörjde sig själv och sin dotter Ida i många år genom att göra och sälja polkagrisar.
Idag finns många, många polkagriskokerier i Gränna och turisterna lyser inte direkt med sin frånvaro de heller. De var knökat med både folk och bilar i eftermiddag när jag och Emil var där. Parkeringsplats inne i Gränna? Forget it! Till slut hittade vi en plats nere vid hamnen där båtarna går över till Visingsö. Det är visserligen inte lågtn därifrån till sjäva Gränna centrum så det gjorde inget.
Vi gick runt lite och tittade vilka som hade bäst erbjudande på polkagrisar och kände oss lite wild and crazy när vi helt oförhappandes gick in på Gränna museum eftersom inträdesavgiften var halva priset i juli. Emil är inte smålänning för inte. Där på museet tittade vi lite på lokahistoria och en utställning om Andréexpeditionen. Sedan köpte vi polkagrisar.
Vi gick runt lite och tittade vilka som hade bäst erbjudande på polkagrisar och kände oss lite wild and crazy när vi helt oförhappandes gick in på Gränna museum eftersom inträdesavgiften var halva priset i juli. Emil är inte smålänning för inte. Där på museet tittade vi lite på lokahistoria och en utställning om Andréexpeditionen. Sedan köpte vi polkagrisar.
Amalia på Gränna museum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar