Stucken

Här är min spetsade arm.

Idag var jag nämligen på Hammarhälsan och fick min första dos med svininfluensavaccin - nej ursäkta, vaccin mot den NYA influensan. Jag är ju riskgrupp - tydligen riskgrupp 1 enligt vad hon skrev på mitt papper - så jag fick lite förtur i vaccineringen. De lärare på skolan (och övrig kommunal personal) som inte tillhör en riskgrupp får inte sitt vaccin förrän v 49.

Då jag inte har tagit spruta sedan mellanstadiets stelkrampsspruta så var jag lite smånervös, och nålen var rätt så lång, men jag tittade åt ett annat håll och så stack det till lite. Klart. Jag fick också en trevlig lista med möjliga biverkningar. Än har jag inte känt av några, men peppar peppar...

Vampire Diaries

Sofia har tipsat mig om en sida där man kunde kolla på streamade tv-serier i realtid utan att vara medlem eller betala något. www.casttv.com. Jag bestämde mig för att kolla upp den igår, vilket jag också gjorde. Det hade hur mycket serier som helst. Det fanns sådana som visas nu eller har visats i Sverige, och sådana som aldrig kom till Sverige eller som är så nya att de inte finns här än. Om de kommer att komma hit någonsin låter jag vara osagt. Hur som helst fanns en massa roligt på denna sida. Perfekt för mig som gärna multitaskar och kollar/lyssnar på tv samtidigt som jag rättar, planerar, städar etc.

Jag hittade en serie som är ganska ny i USA och därför inte har sänts i Sverige än och som passar mina nya paranormala intressen. Det är kärlek - både omöjlig kärlek och obesvarad kärlek - hemligheter och allt annat sånt där som jag tycker så mycket om. Samt vampyrer.

"The Vampire Diaries" heter serien och bygger på en bokserie med samma namn. Vid en första anblick påminner den mycket om Twilight-serien - en vampyr (Stefan) som inte käkar människor och som blir kär i en människa (Elena) - men den är faktiskt utkommen före Twilight så om någon har plagierat så är det Mrs Meyer. Lägg dessutom till en evil vampyr-bror (Damon) som faktiskt käkar människor och lite high school-drama och kärlek så har man en himla trevlig serie. Det är ruskigt otippat att jag vågar titta på serien för jag har alltid varit rädd för vampyrer, men det är nog för att det är mest snälla vampyrer som jag vågar.

Damon, Elena och Stefan.

Jag har redan sett de fem första avsnitten, och har ett kvar som jag ska se sen när Emil ska kolla på TimeTeam på tv. Sedan måste jag hejda mig för nästa avsnitt sänds inte förrän på torsdag i USA och i framtiden kommer det bara komma ett nytt avsnitt i veckan allteftersom de visas på tv i USA just nu. Den goda nyheten är att det finns 22 avsnitt av första säsongen och att det är the CW:s mest populära tv-serie för tillfället. Bådar gott, bådar gott.

Det är svårt att sia - speciellt om framtiden

Jag tycker att det är jobbigt när livet är ovisst. Visserligen vet jag vad jag ska göra fram till jul och det är två månader kvar och mycket hinner hända på två månader. Men redan nu börjar jag få ångestkänning i magen inför ovissheten som kommer efter jul. Jag önskar att jag kunde vara som Emil och känna tillförlit att allting ordnar sig. Men jag är inte sådan, och ångesten börjar krypa på mig så smått.

True Love

Efter att ha sett Fatimas fina tidningsomslag kunde jag inte motstå utan surfade själv in på magmypic.com och gjorde denna fina framsida. Nice, huh?

Kulturvecka

Ibland är det ansträngande att vara lärare. Ta idag till exempel. Denna vecka har vi "kulturvecka" och eleverna får prova på olika kulturella aktiviteter och gå på en del olika fasta kulturaktiviteter. Idag mellan 9.00-11.30 höll jag och en kollega i "Skrivarverkstad". Vi hade fem tjejer från åk 7 som skrev dikter. Det var riktigt jobbigt att hålla ordning på dem.

Efter lunch var det dags för skolbio. "Be Kind Rewind". Inte min typ av film, och inte ungarnas heller. Hade jag sett filmen på tv så hade jag bytt kanal (eller troligare gått och lagt mig) innan den var slut. Jag förstår att eleverna skruvade på sig - själv somnade jag nästan halv tre på eftermiddagen. Efter det var skoldagen slut. Jag hade visserligen ett utvecklingssamtal inbokat efteråt, men det förlöpte också ganska smärtfritt.

Imorgon blir det lite mer ansträngande. Först ska jag med en klass till teatern där de ska göra något kulturellt och kreativt, och sedan efter lunch ska jag med en annan klass på studiebesök på Ungdomens hus och sedan till St. Lars-gården på utställning. Hårt. Däremot blir det kvällsjobb imorgon. Jag ska vara med och vakta vid en teaterföreställning imorgon kväll klockan sju. Men gratis teater är inte fy skam det heller.

Ny mobil

Så här ser min nya telefon ut. Jag har den röda. Än så länge är jag mycket nöjd. Samma menysystem som på den gamla, samma sätt att skriva sms. Punkt, mellanslag osv på samma ställe. Ljudet är helt okej om man spelar utan hörlurar och mycket bra med hörlurar. 2GB minneskort. Och det nästan bästa av allt - man kan använda sina egna hörlurar, alltså de man har till mp3:n. Sådana man får med fungerar ju inte för felbyggda människor som jag; jag behöver ju sådana med en plupp på så att det stannar kvar i örat.

Jag får säga att Elgiganten håller vad de lovar gällande leveranser. Leverans dagen efter vid beställning innan 15.30 stod på deras hemsidan. Jag beställde ju typ 20.00 på onsdagen så det blir ju innan halv fyra på torsdagen, och redan på fredagen kunde jag hämta ut den på mitt postutlämingsställe. Sånt gillar vi.

Elektronikberoende

Ibland hatar jag verkligen elektronik. Egentligen är jag ju väldigt mycket in favor of. När det fungerar. Fungerar det inte, blir jag otroligt frustrerad. Då skulle hon se mig, men kollega i arbetslaget som menar på att jag är fysiskt omöjlig att stressa. När det gäller maskiner saknar jag tålamod.

Min dator har ju inte uppfört sig på sista tiden. Men jag har ju installerat om och allt, så vi trodde att det var frid och fröjd. Tills i onsdags kväll, runt kl 18. Helt plötsligt kommer en massa felmeddelanden upp och datorn stänger av sig. Och startar om sig. Och stänger av sig. Och startar om sig. Och stänger av sig. Och startar om sig. You get the picture. Jag blir otroligt frustrerad och slår ut med armarna i ilska och, ja lite sorg också. Det var dumt. För jag råkar slå ner min mobiltelefon, som ligger på bordet och laddas samtidigt som jag pratar med Emil, på golvet. Pang! Där var den i två delar. Det är ju en vikmobil och eftersom jag använde den är den ju öppen, så när den hamnar på golvet ramlar luckan av. Jag försöker pussla ihop den. Utan framgång.

Jag får panik. Datorn fungerar inte. Dvs inget Internet. Den lilla bärbara är bråkig och vägrar att installera Internet för att usb-porten bara väljer vilka usb-saker den vill ta emot. Internet-kablarna är inte en sådan sak. Även fast jag köpte en usb-hubb här om dagen. Så fortfarande inget Internet trots två datorer. Kan inte maila någon eller prata över msn, skype eller liknande. Ingen möjlighet att ringa någon eftersom mobilen är trasig. Helt isolerad.

Slänger i XP-skivan och börjar installera om datorn igen. Det kommer att ta grymt lång tid, för hårddisken är enorm. Ett faktum som jag brukar uppskatta mycket, men inte i onsdags kväll. Jag måste ju få tag på Emil och berätta varför jag helt plötsligt inte går att nås.

Inser - F*ck, f*ck, f*ck - använder ju mobilen som väckarklocka. Försöker få igång klockradion, men den vägrar fungera.

Så kommer jag på att det finns ju datorer på biblioteket. Klockan är halv sju och de stänger sju. Slänger på mig en jacka och springer iväg, kommer inspringande med andan i halsen och frågar om det finns någon ledig dator. Personalen verkar inse min prekära situation och jag får låna en fast jag inte har bokat. Yay! Jag mailar Emil med alla detaljer.

Sedan beger jag mig till ICA för att hitta en väckarklocka. Jag till och med frågar en i personalen. Han tittar underligt på mig, skrattar lite och säger "Nä, det är inte vår grej. Du får prova i järnhandeln imorgon". Jo, tack, det hjälper nog väldigt mycket, tänker jag. Det är ju liksom tills imorgon jag behöver väckarklockan. Fortsätter till Coop och hittar en ful ***** barnväckarklocka för 150 spänn. Men jag är desperat, så jag köper den. Flickan i kassan tittar underligt på mig. Tidigare under kvällen (innan datorincidenten) hade jag varit där och handlar mjölk och annat normalt av henne. Nu kommer jag klockan sju på kvällen och köper enbart en ful ***** barnväckarklocka för 150 spänn.

Väl hemma försöker jag förstå hur klockan fungerar och lyckas till slut. Datorns ominstallation blir också klar och jag och Emil kan till slut kommunicera live genom facebook, av alla ställen. Jag beställer en ny mobil från Elgiganten, sedan vi konstaterat att det inte finns hopp för den trasiga. Emil har köpt biljetter att komma redan på torsdagen istället för fredagen så livet börjar bli bra igen.

Nu kan man tycka att det vore nog med otur för en dag. Men sån tur har jag inte. Jag tittar på Grey's anatomy 21.00 och i den sista reklamen börjar jag göra mig iordning för att gå och lägga mig. Jag tänder min sänglampa, varpå lampan går. Jag letar upp en ny, och när jag försöker stänga av själva lampan för att byta lampa dör tv:n och det blir kolsvart. En propp har gått. Har jag någon ny. Nej.

Jag letar reda på en ficklampa, och konstaterar att det är en propp som är problemet. Som tur är fungerar allt i köket, typ kylskåpet. För övrigt är det knäpptyst och kolsvart. Jag glädjer mig över att klockradion inte fungerade förut så jag var tvungen att köpa den fula *** klockan på Coop; om jag hade förlitat mig på klockradion hade jag ju kvart i tio -när allt var stängt- inte kunnat skaffa en annan klocka. Vid det här laget orkar jag inte ens bli upprörd längre. Jag gör mig iordning, tar med ficklampan till sängen och läser en stund.

Hjälp, vad beroende man är av elektronik - och el!

Kungligt besök

Ja, jag menar det verkligen. Nej, inte hemma hos mig. Men väl på Strömsholms slott. Mia och jag skulle ju dit och kolla runt lite i söndags, för let's face it, det är det mest turistiga som finns här i närheten, men när vi kom fram så var det en del bilar där och folk som kom ut ur slottet. Det tyckte vi var lite knepigt med tanke på att slottet bara håller öppet under somrarna. Vi tänkte att det kanske var något evenemang så vi höll oss lite i utkanten och gick inte så långt in i slottsträdgården.

När vi gick där i utkanten på en grusväg så kom ett följe med finklädda människor och Mia sa på skoj att det kanske är kungen och drottningen. Strömsholms slott är ju ändå ett av de tio kungliga slotten. Vi skrattade lite, och sen insåg vi - det ÄR ju kungen och drottningen! Vi hamnade nästan i chock, men lyckades kontrollera oss tills de hade försvunnit in i cafét.

Vi smög oss runt på baksidan, dels för att betrakta naturen i vackra höstfärger och dels för att diskutera hur starstruck vi hade blivit av kungen och drottningen. Det var också galet vilken timing det hela hade. Om vi hade sovit i fem minuter till så hade vi inte varit vid cafét vid Strömsholms slott just då, och inte sett kungen och drottningen, för det var inga många minuter de var ute. Vädret visade sig inte från sin allra bästa sida så vi tog bara en kort tur på baksidan innan vi vände tillbaka till bilen. Då fick kungen och drottningen samma idé och gick ut från cafét till sin bil.

Vi, som egentligen inte är sådana hängivna rojalister, slängde upp kameran och tog kort på vårt lands statschef med fru. Nu var de en bit ifrån oss, och det syns nog inte egentligen vilka det är på bilden, men jag går i god för att det är kungen och drottningen. Om ni tycker att denna star-sighting har varit tillräckligt bra redan så kommer det mer.

Vi gick tillbaka till bilen för att åka därifrån, och det gjorde kungaparet också och åkte precis förbi där vår bil stod parkerad. Vi hade zero cool och kunde inte låta bli att nöstirra på bilen när kungen manövrerade den. Detta missades inte av vår drottning som satt på passagerarplatsen i framsätet. Hot tittade på oss, nickade lätt och vinkade. En drottningvink! Till oss! Det fanns ingen annan i närheten, så vinken Mia lyckades fånga på bild var enbart till oss. Hur coolt är det på en skala. En personlig drottningvink!

När de hade åkt iväg blev vi också hur fåniga som helst. Vi mer eller mindre hoppade upp och ner "hon vinkade, hon vinkade". Vi har lärt oss nya saker om oss själva idag.

Det är lätt den bästa star-sightingen ever. Se kungen och drottningen sådär helt oväntat. Vi skulle bara kolla på slottet, och var nog där i högst en kvart. På den tiden lyckades vi se kungen och drottningen samt få en vink. Det blir nog svårt att slå det.