Kulturen i Dublin täcker dock inte bara Molly Malone och allehanda pubar. Stadens stora son är James Joyce, här i staty-version, som bland annat skrivit den berömda Dubliners, vilken vi var tvungna att läsa på universitetet.
För att lära oss lite mer om Dublins historia besökte vi det interaktiva museet "Dublinia". Där fick vi bland annat veta att våra kusiner, som föreståndaren uttryckte det, de norska vikingarna grundade staden år 841 vid Dubh Linn (den svarta gölen). Utöver det fick vi också lära oss en del om livsvillkoren under medeltiden och som synes hade jag varit olydig och fick spendera tid i stocken.
En annan sak Irland är känt för är nationaldrycken Guinness. I anslutning till bryggeriet i Dublin finns ett stort museum, men vi tittade bara på utsidan. Emil provade ett par Guiness på andra ställen dock, till exempel i Tempel Bar, ett område i Dublin med många pubar och barer.
Då var det bara det där med nyårssupé då. Vårt hotell erbjöd 5-rätters nyårsmiddag med levande musik för 35€ så det slog vi till på. Även om jag nog tycker att den femte rätten - kaffe/te och kakor - var lite på gränsen till fusk.
Första rätten: Grönsakssoppa
Andra rätten: Grillade medelhalvsgrönsaker (till vänster) eller två sorters lax (till höger)
Tredje rätten: Ryggbiff med pommes frites
Notera den typiska utländska avsaknaden av grönsaker till huvudrätten.
Fjärde rätten: Plum pudding
Emil var modig och provade plum pudding men jag tog det säkra före det osäkra och beställde glass istället.
Den femte rätten, dvs kaffet, stannade vi inte kvar för eftersom klockan började närma sig tolvslaget. Istället gjorde vi som många andra och gav oss ut i folkvimlet. Vi hamnade vid Bank of Ireland och bevittnade fyrverkerierna på tolvslaget innan vi gick hem och sov.
Söndag - Nyårsdagen
På nyårsdagens morgon vaknade vi till en klarblå himmel, vilket passade bra eftersom det mesta var stängt - nyårsdag och allt - och vi mest skulle sightseeinga utomhus. Vi började med Trinity College, Irlands äldsta, grundat 1592 av Elizabeth I. Kända studenter här är t ex Jonathan Swift och Oscar Wilde.
Förutom Trinity College har de fler gamla byggnader i Dublin. En är Christ Church Cathedral, den äldsta av de två medeltida katedralerna. Den ursprungliga kyrkan grundades någon gång i mitten av 1000-talet och var troligtvis av trä. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes på samma plats under 1700-talet.
På Irland kör de ju på vänster sida vägen, vilket var lite ovant till att börja med. Inte så att vi var ute och körde bil men det var ju lätt att titta åt fel håll när man skulle över gatan. Som tur var berättade de på många gator just åt vilket håll man skulle titta. Schysst.
Genom Dublin flyter floden Liffey och delar upp staden i en nordlig och en sydlig sida som i folkmun kallas Northside och Southside. Traditionella anses Northside vara arbetarklasskvarter och Southside ett medelklassområde. Ett visst mått av rivalitet existerar fortfarande mellan de två delarna.
Precis bredvid vårt hotell låg The Garden of Remembrance, till minne av "all those who gave their lives in the cause of Irish Freedom" som det stod på en av murarna. Statyn avbildar 'The Children of Lir' från en irländsk myt (om pojkar som förvandlades till svanar och sedan tillbaka till svanar) och symboliserar Irlands återfödelse efter 900 år av kamp för frihet och självständighet från engelsmännen.
Framåt två på nyårsdagen tog vi bussen tillbaka ut till flygplatsen för hemresan. Även om själva flygresan bara tog två timmar så förlorade vi ju en i och med tidsskillnaden och var i Norge strax efter åtta på kvällen. Ett par tre timmar senare var vi hemma igen. Borta bra - men hemma bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar