Äntligen

Äntligen kan man pusta ut lite granna. Idag är alla terminsbetygen satta! Det känns väldigt skönt. Och inga elever klagade på sina betyg heller, faktiskt. Det är inte alla kollegor som har den turen... Och imorgon ska det blir julfest med julbord på jobbet. Det ska bli fantastiskt skönt att kunna koppla av. Med lite julmust.

Julstämning

Även om det kanske är lite fusk så har vi faktiskt julpyntat idag. Dels har vi klätt granen i klassiskt maner med ljus, röda och silverfärgade kulor samt glitter.

Dessutom har vi ställt ut tomtar, julbarn och änglar. Till och med Maria, Josef och Jesusbarnet har fått komma upp. Jag blir lite nostalgisk och sentimental när alla gamla julsaker kommer upp. De är lite granna som gamla vänner, som man träffar en gång om året. Det ger riktig julstämning.

Tredje advent

Kölden biter i advent,
och vår tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna.

Britt G. Hallquist

Göteborg t.o.r

Så var vi ganska långt inne i december då, och även om nu vädret visar sig från sin allra juligaste sida så pinnar veckorna bara på och jag har liksom inte fattat att det snart är jul. Men lyckas man inte få till naturliga julkänslor så får man helt enkelt skapa dem, tänkte vi och åkte till Göteborg över helgen.

Vi klev på tåget i Kil på lördag morgon och åkte hela vägen till Göteborg. Och kom fram på pricken i tid. Dessutom bjöd de på gratis fika!

Vi började med att gå hem till Emils hyfsat nyflyttade syster och lämpa av våra grejer innan vi tänkte försöka julshoppa lite. I Nordstan. En lördag. I december. När Idol var där. Slutsats = mission impossible. Det var varmt och trångt och folk överallt så jag fick nästan panik där inne. Så vi sökte oss ut därifrån och gick lite i andra affärer istället. Mycket till julklappar blev det inte, men väl en halsduk till undertecknad.

När klockan slagit tre hämtade vi väskorna hos Stina och begav oss till vårt hotell. Det 5-stjärniga Elit Plaza. Vi bodde i ett litet lagom rum på ungefär 42 kvadrat, med badrock och tofflor, soffgrupp, dubbelsäng och badkar. Badkar!



Men vi hade inte tid att njuta så mycket av rummet utan gjorde oss i ordning för julstämningsskaparen-deluxe. Nämligen julmarknaden på Liseberg.Förutom att det var alldeles för mycket folk där också var det mycket mysigt. Ett par minusgrader, mörkt, massor av ljus och lite snöflingor som singlade ner. Det luktade så himla gott från de olika stånden så jag var tvungen att köpa mig lite churros (spanskt bakverk av friterad deg) med kanelsocker. Mycket nyttigt.

Sedan tog vi oss med till hotellet med spårvagnen och tog ett värmande bad innan det var dags att möta upp hela familjen Rehn på "Lilla London" och äta en finfin middag. På söndag morgon åt vi en härlig hotellfrukost innan vi tog tåget hem till Kil igen. Och det var i tid på hemvägen också.

Andra advent

Som vanligt är det Britt G Hallqvists adventsverser som läses till ljuständningen. På andra advent är det denna som gäller:

Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevare dem som gråter.
Låt dem le och leka åter.

Tre...

...veckor till jullov.
Can't hardly wait.

Vinden susar i advent

Även om jag inte riktigt kan förstå hur det gick till så står nu faktiskt första advent redan för dörren. Och då är det ju mycket som ska fixas. Baka pepparkakor till exempel! På lördag förmiddag åkte jag och Emil ut till mamma och pappa på landet för att inviga våra nya pepparkaksmått. Jag är lite ledsen över att vi inte hade någon gran, men det får gå ändå. Mamma hade bakat degen och den var både god och lättbakad!

Som tur är hade vi i alla fall ett pepparkaksmått i form av en ängel. Och det är min favoritform på pepparkakor!

På kvällen var det ju också dags för att sätta upp alla adventsljusstakar. Det är få ljus som ger en sådandär behaglig känsla i magen som just ljuset av en elektrisk ljusstake i advent...

I eftermiddag blir det ett litet besök på skyltsöndagen i Kil innan mamma och pappa kommer på adventsfika med glögg (eller julmust), pepparkakor och lussekatter. Det första ljuset ska tändas och vi läser naturligtvis versen:

Vinden susar i advent,
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevare dem på färden.

Trötter

Just nu är jag inne i en sådan där period när jag känner mig konstant trött. Det spelar ingen roll om jag så sover 6, 7, 8 eller 9 timmar om nätterna; jag är ändå lika trött när jag vaknar. Delvis beror det på att jag håller på med utvecklingssamtal för närvarande. Inte bara blir det senare kvällar än vanligt på jobbet, det blir dessutom mer arbete hemma eftersom planeringstiden på jobbet äts upp. Att jag sedan har lyckats planera in triljoner aktiviteter utöver arbete under de här veckorna är väl ovanligt dålig planering.

Jag märker dock att det inte bara är jag som är väldigt trött just nu. Var och varannan kollega klagar på trötthet, oberoende av varandra. Vi är som zombies nu i F-laget. Mycket beror det på detta kompakta mörker. Det är mörkt när jag går upp och mörkt när jag går ifrån jobbet till tåget. Konstant mörkt, känns det som. Det tär på mig.

Idag somnade jag på tåget. Mellan Tolita och Kil. För er som inte hänger på Fryksdalsbanan så ofta som jag göra kan jag meddela att det är ca 5-7 minuters resväg däremellan. Jag lyckades hålla mig vaken alla 30 minuter (ca) till Tolita, men sedan var det kört. 5 till klarade jag inte, utan dåsade till. Jag hade till och med börjat förbereda min avstigning med att sätta på mig halsduk, mössa, vantar och knäppa jackan. Men det hjälpte inte. Jag vaknade tvärt och såg att tåget var framme i Kil. Jag ryckte åt mig mina saker och skyndade mig till dörren. Som var ur funktion. Jag sprang genom hela tåget till nästa dörr och precis när jag tryckte på "öppna"-knappen så pep tåget sådär pip-pip-pip som betyder att 'nu åker vi.' Och det gjorde vi. Så det var bara att sitta med till Karlstad.

I Karlstad klev jag av på spår 1A, gick till spår 1B och hade tur. Där och väntade stod ett tåg mot Charlottenberg som skulle gå om bara några minuter, så det var bara att kliva på och åka tillbaka till Kil igen. Värt. Som tur var lyckades jag hålla mig vaken på tillbakavägen.