Matinébesök i Västra Aros

Kl 13.00 idag ska jag och Emil gå och sen en matiné inne i Västerås. Det är en extravisning av "New Moon". Tidigare har vi knappt kunnat gå på bio i Västerås för kommunikationerna Hallsta-Västerås (eller främst åt andra hållet) har aldrig passat med biotiderna. Men nu när vi har Pelle så går det fasligt mycket smidigare. Ska bli spännande att se hur den nya filmen är. Emil är inte riktigt lika full av förväntan, men han är snäll och följer med utan knussel.

Pelle

I torsdags kom Emil, och med sig hade han var nya 15-åring. Nej, vi har inte gjort en Patrik 1,5 och blivit fosterhem åt en missanpassad ungdom. Inte har jag tagit med mig någon elev hem från jobbet heller. Utan det är vår nya bil, jag pratar om. Eller egentligen vår bil, för adjektivet ny först signalerar dels att vi har haft en tidigare och dels att den är helt ny. Den är bara ny för oss och är en s.k. previosly owned car för att citera Mr Massey i "Helens små underverk" som gick på tv här om dagen.

Det är en vinröd Peugeot 306 från det glada 90-talet som genast fick namnet Pelle. Registreringsnumret gav ingen aha-upplevelse i fråga om namn så det fick bli bilmärken som gav inspirationen. Vi har pratat om en bil en stund med inte gjort slag i saken, men så såg Emil en på blocket i onsdags som passade med vad vi hade tänkt oss. Han ringde direkt till en kvinna i Hagfors och på torsdag eftermiddag var han där och hämtade Pelle.

Igår provkörde jag Pelle in till Västerås och Biltema där vi skaffade lite förbrukningsvaror till Pelle, t ex spolarvätska, nya torkarblad och en doftis i form av en späckhuggare (Orca).

I morse hade vi vård av Pelle och Emil tog itu med uppgiften som en riktig Bosse Bildoktorn. Han fyllde på alla möjliga vätskor, byte vindrutetorkare och annat spännande. Själv tvättade jag insidan och använde klädvårdsrullen på bilklädseln.

(Notera fotografen i högra hörnet)

Men vår nytvättade (invändigt) och nyservade Pelle tog vi oss sedan en tur till metropolen Surahammar. Han spinner som en katt, Pelle. Han verkar trivas i sitt nya hem.

A-fil no more

Jag tycker verkligen INTE om Arlas nya förpackningar för A-fil. Anledningen till detta ska jag tala om. De nya förpackningarna är nämligen för höga för mitt lilla kylskåp. Tyvärr går inte hyllorna att flytta om så det blir mer mellanrum. Och eftersom förpackningarna har sådandär gammaldags öppning och inte en ny modern rund plastgrej så går det heller inte att lägga den ner.

Jag får tydligen sluta äta A-fil helt enkelt. Taskigt, Arla!

Dimma

I morse när klockan ringde 05.45 stapplade jag sömndrucket ut i köket för att kolla utomhustemperaturen. Det är nämligen i köket som termometern finns. Jag slängde ett getöga ut genom fönstret och såg i mörkret en dimma så tjock att det kändes som om jag förflyttades bakåt i tiden till 1800-talets London.

Jag förväntade mig nästan att Jack the Ripper skulle hoppa fram bakom varje gathörn när jag cyklade till jobbet trekvart senare (utan att egentligen uppehålla mig vid gathörn). Men det gjorde han ju såklart inte. Han bor ju inte i Hallsta.

Jag gillar inte dimma. Eller mörker.
Och framför allt inte samtidigt.

Grattis mormor!

Idag ska vi till mormor i Kil på födelsedagskalas. Hon fyller nämligen 85 år exakt idag. Grattis mormor!

Marked

Jag har råkat se en trailer för New Moon som kommer på bio i slutet av november, och jag är riktigt psyched faktiskt. Den kan nog bli bra. Framför allt ser färgerna mycket bättre ut, jag störde mig lite på att allt gick i blåskala i Twilight-filmen. Jag hoppas bara att de ägnar mer tid åt relationer än åt action-effekter, eftersom bokserien trots allt har fått först fans pga kärlekshistorien rather than motorcykelolyckor och liknande. För det gick lite väl fort när det blev förälskade i första filmen; hade man inte läst boken innan hade man nog nästan missat det.

Emil har lovat att följa med mig på bion men vi ska då inte gå på premiären. Det misstaget gjorde vi med den senaste Harry Potter-filmen. Vi var i Tranås i somras och då visades den, men bara några kvällar som det är ofta är på mindre orter. Och eftersom vi hade hyfsat oregelbundna scheman så var det bara en kväll vi kunde gå - premiärkvällen. Big misstake! En massa inbitna fans som ooooh-ade och aaaww-ade innan någon sa åt dem att de måste vara tysta. Jag tror inte att en salong med galna Twilight-fans skulle vara mindre störande. Snarare tvärtom.

Efter att ha sett trailern blev jag såklart lite sugen på att läsa boken igen nu innan filmen kommer så jag klämde den på två kvällar. För tredje kanske fjärde gången. Sedan passade jag på att läsa Eclipse också. Jag vet inte vad det är som gör mig så ofantligt besatt. Jag borde gå med i någon support-group på Internet eller nåt. Det är nästan pinsamt. Därför köpte jag den första boken (Marked) i en annan vampyr-serie när jag var i Västerås igår. Den når inte samma höjder som Twilight-böckerna och fungerar inte riktigt som substitut men är ändå ett hyfsat tidsfördriv.

Dessutom läser jag att mitt nya guilty pleasure "Vampire Diaries" ska börja på TV6 i januari. Det är uppenbart att jag inte är den enda som har en onaturlig fascination för vampyrer.

Läxa eller inte läxa - det är frågan

Läser på Aftonbladet att många föräldrar tycker att det kan vara svårt att hjälpa sina barn i högstadieåldern med läxorna. I kommentarerna till artikeln diskuteras läxornas vara eller icke vara frenetiskt. De flesta verkar vara av den meningen att barnen inte ska ha läxor, att alla läxor är av ondo och att när skoldagen är slut så ska barnen enbart ha fritid. Därmed basta!

Det är ganska intressant med tanke på att jag idag hade utvecklingssamtal med föräldrarna till en av mina mentorselever. De tyckte att deras son fick på tok för lite läxor! De funderade på om han ljög för dem när han sa att han redan var klar med alla eller inte hade några läxor. För inte kunde de tro att man kunde ha så få läxor i 7:an. Helst skulle de nog vilja att han hade fler.

Själv är jag lite kluven i frågan. Eftersom jag undervisar i språk så brukar jag ge läxor i form av glosor, verbformer eller liknande. När det gäller språk så är det så viktigt att ha ord, och även om vi naturligtvis jobbar med det på lektionerna måste det ändå nötas ganska mycket. Annars har vi faktiskt ganska få läxor på vår skola.

Vad tycker ni om läxor?

Åtgärd

Livets första åtgärdsprogrammet är skrivet. Vad svårt det är! Mycket svårare än man tror. Rena djungeln. Vad får man skriva? Vad får man inte skriva? Vad ska man skriva? Vilka åtgärder kan vi egentligen erbjuda?