Läser på Aftonbladet att många föräldrar tycker att det kan vara svårt att hjälpa sina barn i högstadieåldern med läxorna. I kommentarerna till artikeln diskuteras läxornas vara eller icke vara frenetiskt. De flesta verkar vara av den meningen att barnen inte ska ha läxor, att alla läxor är av ondo och att när skoldagen är slut så ska barnen enbart ha fritid. Därmed basta!
Det är ganska intressant med tanke på att jag idag hade utvecklingssamtal med föräldrarna till en av mina mentorselever. De tyckte att deras son fick på tok för lite läxor! De funderade på om han ljög för dem när han sa att han redan var klar med alla eller inte hade några läxor. För inte kunde de tro att man kunde ha så få läxor i 7:an. Helst skulle de nog vilja att han hade fler.
Själv är jag lite kluven i frågan. Eftersom jag undervisar i språk så brukar jag ge läxor i form av glosor, verbformer eller liknande. När det gäller språk så är det så viktigt att ha ord, och även om vi naturligtvis jobbar med det på lektionerna måste det ändå nötas ganska mycket. Annars har vi faktiskt ganska få läxor på vår skola.
Vad tycker ni om läxor?
