Möhippad

Om det var någon som var nere på stan förra helgen och såg något som såg ut som den goda fen i Askungen möter Christer Lindarw - do not fear - det var bara jag. Jag blev nämligen möhippad, vilket tydligen är ett verbiserat (?) substantiv, dvs ett substantiv som har blivit omvandlat till verb. Enligt Sofia. Oh well, enough with the semantics already. 

Jag blev kidnappad i mitt hem och förd till Karlstad iförd ovanstående utstyrsel där ett antal uppdrag väntade som till sist förde till det slutgiltiga målet - en skivstudio! Jag skulle bli artist.

Så jag hade inget val utan fick slänga på mig hörlurarna, hoppa in i studion och riva loss Linda Bengtzings "Alla flickor" en si sådär fyra gånger. Ungefär som på schlagerbaren på Nöjes en lördagkväll... Ungefär lika vackert var det också. Och lika roligt! Jag kan också säga att nu förstår man verkligen varför en del artister låter rätt bra på skiva men rätt crappy i verkligheten. Ägaren av studion visade oss hur man kunde fixa och fuska med det mesta. 

Efter studion bar det av till "Frost" där vi avnjöt en fantastisk måltid, bestående av vitlöksbröd till förrätt, en mumsig huvudrätt bestående av kyckling och klyftpotatis och till efterrätt bjöds det Paolo Roberto med chokladsås. Nära på i alla fall. Tartufo. Divinity! 

Framåt kvällen retirerade vi till Idas hus (dit jag ännu inte lyckats ta mig av egen maskin) och finalen av Eurovision Song Contest med dess rafflande omröstning. Damn you Lettland, som gav 12:an till Italien så att de gick om oss!!! Ida funderade däremot på att konvertera till judendomen efter Israels toppoäng.

Tack tjejer för en jättefin dag!