Ikväll gjorde jag något jag inte gjort på länge - jag var på bio. Och såg "Red Riding Hood" (trailer finns här), som i enlighet med namnet är en film baserad på sagan om Rödluvan. Något löst baserad, får man väl säga, på bröderna Grimms version. Det finns en varg och hon har en röd kappa med luva. Det finns en farmor också. That's it.
Huvudpersonen ("Rödluvan") är Valerie som bor i en medeltida by där alla är rädda för varulven som plågar dem och det gäller att ständigt vara på sin vakt. Valerie är förälskad i sin barndomsvän tillika fattiga skogshuggaren Peter, men hennes föräldrar vill annat och förlovar henne med den rike Henry. Valerie och Peter planerar att rymma tillsammans men ödet vill annorlunda och Valeries lillasyster blir attackerad och dödad av varulven. En auktoritet på området varulvar kallas in för att hjälpa till och breakar the bad news att det lär vara någon som bor i byn som är varulven, och snart vet ingen vem som är vän och vem som är fiende. Man kan bli paranoid för mindre.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle ha för förväntningar på filmen för den har fått några riktigt dåliga recensioner av kritiker, men jag tyckte faktiskt om den. Bitvis spännande, bitvis romantisk och bitvis oerhört paranoid. Det hela "vem kan man lita på"-scenariot fungerade bra, tycker jag. Jag var väldigt eager att få reda på vem varulven var. Kanske inte den bästa filmen jag sett, men helt okej. Det kommer nog inte gå till historien som en av de bästa filmerna, men inte förtjänar den att vara på kalkonfilmslistan heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar