Återtåget

Enligt statisten finns det tydligen några tålmodiga själar som tittar in här ibland och kollar om jag har uppdaterat något, fast jag inte har skrivit en rad sedan augusti förra året. Kudos.

Dock har jag nu bestämt mig för att ta upp detta med bloggandet igen, fast på en ny tjänst för jag blir helt galen av Blogger!!!

http://helenaterese.wordpress.com

Hänger ni med?

Berlin 2012

Tredje gången i Berlin och tredje gången gilt, säger man ju. Men jag misstänker att vi nog återkomma fler gånger. Den här gången var vi dock inte ensamma utan Emils mamma och pappa Ylva och Sune var med oss. Eftersom vi inte direkt blivit bortskämda med fint väder denna sommar var vi inte beredda på de tre dagar av 30 grader, men vi kämpade på.

Det första vi gjorde var att köpa oss ett varsitt Berlin WelcomeCard så att fick kunde åka obegränsat med lokaltrafiken, och de vi provade var S-Bahn, tunnelbana och buss. Berlins lokaltrafik är fantastisk! Omfattande, snabb, smidig.

Vi började med buss nummer 100 som går till alla sevärdheter. Vårt första stopp blev Siegessäule (1864-1873), ett minnesmonument över de segrar som slutligen ledde till Tysklands enande. För att komma upp till utsiktsplattformen som finns precis under statyn fick man kliva upp för 285 trappsteg, och det kanske inte låter så mycket, men vi var alla bra möra när vi kom upp. För att inte tala om hur möra vi var i benen nästkommande två dagar.

 

Sedan tog vi bussen vidare till Berlins mest besökta turistmål - riksdagen. Vi gick dock inte in för köerna var galet långa. Alldeles i närheten av riksdagen ligger också Brandenburger Tor, en stadsport som har blivit symbolen för Berlin.

Vi fortsatte till Alexanderplatz (gamla Östberlin) och det stora köpcentret Alexa, där Emil, Ylva och Sune tittade på 950 kvadratmeter stora modellandskap med tågbana på Loxx medan jag gick lite i affärer och kollade utbudet. 

Senast vi var i Berlin (2009) fanns en enorm bokhandel, fyra våningar stor, på Tauentzienstrasse (gamla Västberlin) och den ville jag såklart besöka. Jag hade till och med kollat upp några intressanta titlar för att ha någonstans att börja. Så döm av mina förvåning - och bestörtning - när vi kom dit och det inte fanns någon bokhandel längre. Den hade fått stänga tidigare under året på grund av för dyra lokaler i kombination med minskad lönsamhet, eftersom alla handlar på nätet nu för tiden.

En stor skillnad på denna semester jämfört med de vi tidigare har varit på själva är att det blev många flera kaffepauser än vad vi är vana vid, men eftersom det var så varmt blev man trött och det var skönt att få vila fötterna lite.

Dag två startade vi med ett besök på Berlin Zoo, vilken öppnades 1844 och är Tysklands äldsta djurpark tillika världens artrikaste.  Jag träffade flera exemplar av mina favoriter - orangutangerna. En av dem ville till och med följa med oss hem, lilla Uta. Isbjörnarna var också lekfulla och roliga att titta på.

Efter några timmar på zoo började vi bli hungriga och vid Wittenbergplatz fanns en massa olika små stånd som sålde allt möjligt ätbart. Emil och hans föräldrar satsade på korv men jag tog mig en kebab i bröd istället. 

Alldeles i närheten av Wittenbergplatz ligger det legendariska varuhuset KaDeWe (Kaufhaus des Westen), som är Europas nästa största efter Harrod's i London. Det var ju såklart värt ett besök och med tanke på värmeböljan ute var det skönt att få komma in i det svala varuhuset. Någon vidare shopping blev det väl dock inte; jag köpte en bok.

På eftermiddagen tog vi oss en båttur på floden Spree, som går igenom Berlin. Det fläktade härligt och man fick se många av sevärdheter från ett annat perspektiv samtidigt som de berättade om de olika platserna vi åkte förbi. På just det här rederiet hade de inspelningar på olika språk, bland annat svenska, så alla kunde förstå vad som sas.

Innan vi åkte från Sverige hade jag och Emil kollat upp lite matställen inför kvällen, och ett av dem var Löwenbräu, som - förutom öl såklart - serverade typisk bayersk mat. Emil och Sune var modiga och beställde en stor tallrik med specialiteter, exempelvis Schweinshaxe, Kartoffelknödel, Sauerkraut och lite olika korvar. Ylva och jag tog det säkra före det osäkra och valde schnitzel istället.

Då vi befann oss i närheten av Checkpoint Charlie passade vi på att stanna till och titta på den berömda gränsövergången. Precis som Tyskland i stort var ju Berlin uppdelat i två delar och man fick inte korsa gränserna hur som helst. I Berlin fanns bara två övergången där utlänningar var tillåtna att passera och det amerikanska Checkpoint Charlie var en av dessa.

Den tredje dagen var lika fin och varm som de tidigare och det var dags för ett måste-besök när man är i Berlin, nämligen det 358 m höga Fernsehturm (tv-tornet), som byggdes av den östtyska regimen i slutet av 60-talet. Därifrån har man den bästa utsikten över staden. Under delningen var tornet många östtyskars enda chans att se över till Västberlin. 

Vi var dock inte de enda som ville upp i tornet denna dag, och efter att vi köpt biljetterna fick vi vänta nästan en halvtimme på att åka upp med hissen.

Varje gång vi är i Berlin känns det som om det är något nytt som dyker upp. 2009 hade det fullkomligt exploderat av Dunkin' Donuts överallt och det nya nu som fanns både här och där var "bubble tea". Jag var såklart tvungen att prova, och det påminde ganska mycket om iste. Väl hemma var jag tvungen att undersöka vad detta var och tydligen uppfanns bubble tea i Taiwan på 80-talet och har sedan dess blivit en stor hit i Asien. Tyskland verkar vara det första europeiska land som tagit till sig det efter att McDonald's börjat erbjuda det på sina McCafés. Slutligen fick jag lite också tid att shoppa böcker på riktigt, och gjorde många fynd.

Efter lunch var det dags för en historielektion, om Berlinmuren (1961-1989). När den föll i november 1989 var den ju inte direkt populär och därför finns väldigt få delar av den kvar. Dock har man sparat 1,4 km av den för eftervärlden, längs med Bernauer Strasse. Förutom själva muren finns också en utställning med bilder och fakta om livet vid muren. Det är svårt att tänka sig att den var funnits under vår livstid.

Och... om man ska klottra på minnesmärken bör man i alla fall se till att man kan stava ordentligt (se sista bilden). Fail.

Sedan var vårt besök i Berlin till ända och vi åkte ut till flygplatsen. Där var så hemskt trångt och varmt och otrevligt att vi inte behöver ta upp det.

Hiatus...

...betyder uppehåll eller avbrott. Och det är precis vad jag tänker göra med bloggen nu ett tag - ett uppehåll. Jag har varken tid eller inspiration att skriva något för tillfället, och i ärlighetens namn händer det inte så särskilt mycket att skriva om heller, mer än renovering och den bloggar ju Emil så eminent om. Kanske återupptar jag bloggandet någon gång men just nu lägger jag det på is.

För den riktigt blogg-beroende rekommenderar jag ett besök rehnrenoverar.blogspot.com istället. 

So long, farewell, Auf Wiedersehen, Good-bye!

  

Men tänk på att de är försäljare!

Detta var alltså vad jag hade med mig hem i väskan efter måndagens studiebesök i Göteborg på en av Sveriges största tillverkare av hårstyligsprodukter. Vissa är gåvor från företaget och vissa är sjukt billiga inköp. Min kollega, som arbetar som stylistlärare, var eld och lågor över hur trevliga och generösa de var på företaget som gav bort sådana fina presenter och gav sådan fin rabatt till eleverna (och oss två lärare). "Mmm.. visst" hörde jag mig själv säga med mammas och pappas ord. "Men tänk på att de är försäljare. De vill ju att du ska köpa in deras varor till skolan." Cynisk, eller vad?

     

La Suède douze points

Så var det då dags för högtidsstunden Eurovision Song Contest igen och som vanligt tävlade vi här hemma om vem som kunde tippa rätt topp tre. I år hade vi nästan alla Sverige överst på listan, vilket ju visade sig vara helrätt. 

Sedan var det pappa som tog hem det hela med Serbien på en andra plats. Själv satsade jag på Cypern, men det gick inget vidare alls för dem. Linus hade också förstått babushkornas storhet och hade med dem på sin lista.

Det roligaste var ju hur som helst dock att Loreen och Sverige vann!!! Hon var så himla bra och både låten och numret kändes nytt, fräscht och annorlunda. Åh så kul! 

     

No. 500

I och med inlägg nummer 500 ska jag passa på att, men mina elevers ord boosta mig själv lite. Efter gårdagens katastrofdag på måndagsjobbet var det underbart att få möta mina tyskaelever på gymnasiet i Arvika som idag inledde lektionen med att säga: "Du vet att alla andra som läser språk är avundsjuka på oss, va? Att vi har dig som lärare. Kan inte du göra [ordinarie engelsklärares namn] sjuk ibland så vi får ha dig i engelska fler gånger?"

Jag behövde det.

    

     

NP

Det blir inte så mycket gjort just nu. Eller jo, massor. Men mest rättning av nationella prov. För typ två veckor sedan hade jag knappt 60 uppsatser att rätta och igår var jag en sväng till Karlstad och hämtade upp Part B-proven: Reading and Listening.

Nu var ju inte alla elever där igår *suck* så det kanske bara var 50 stycken elever som skrev provet, vilket betyder att jag bara har rättat i runda svängar 100 prov idag. Det är väl ett dagsverke om något. Imorgon kanske jag faktiskt kan vara ledig en liten stund...

När egot tar examen

På dn.se idag publicerades en mycket välskriven artikel av Ana Udovic idag: När egot tar examen.I denna artikel kan man läsa om några av de orsaker jag tror ligger bakom de allt lägre kunskaperna i den svenska skolan. Här nedan följer ett utdrag ut Udovics artikel.

"Alvesson menar att vi lever i ett hedonistiskt samhälle där fokus ligger på att allt ska vara kul.

– L’Oréals ”Because I’m worth it” kan ses som en slogan för vår tid. Man är värd höga betyg och ska få komma in på åtråvärda utbildningar utan att behöva anstränga sig särskilt mycket."

Tyvärr kunde jag inte ha sagt det bättre själv, för ledsamt nog ser det ut så här på många håll. Alla elever är naturligtvis inte sådana utan en stor del ser ändå sambandet mellan insats och resultat, och i förlängningen betyg. Men en alldeles för stor del av eleverna idag tror att de ska kunna ta sig igenom en kurs och få betyg (gärna bra betyg!) utan att egentligen behöva arbeta på det. Det räcker liksom inte att (på sin höjd) sitta i klassrummet under lektionstid; man måste dessutom arbeta och göra läxor och lämna in uppgifter och plugga till prov. Men det kanske är att kräva för mycket..?

Jag rekommenderar varmt att läsa Udovics artikel.

   

Tyska pärlor

Eftersom jag nu sedan en tid har arbetat enbart med tyska kan jag riktigt gotta ner mer i ämnet och språket! Ju längre tiden går, desto mer inser jag dock vilket tråkig bild av Tyskland folk har i det här landet. Men det är inte så konstigt heller med tanke på vilka bilder av landet som görs tillgängliga i media.

Här om dagen letade jag efter tyska filmer och/eller serier dels på AV Media (där skolor kan låna filmer och sånt) och dels på vanliga svenska dvd-försäljningssidor typ Cdon, och det är ju rent deprimerande vad som erbjuds gällande tysk media. Visserligen har de nu tagit in "Türkisch für Anfänger" (som jag har skrivit om här) på AV Media så det är ju ändå ett litet steg framåt. Men för övrigt så erbjuds filmer om andra världskriget och nazismen, ev. nynazism eller DDR och Stasi. Positiva elevnära filmer som ger en längtan till att besöka Tyskland. Eller inte.

Synd, för Tyskland har faktiskt så väldigt mycket mer att erbjuda. Så därför bjuder jag nu idag er på några tyska pärlor. Och detta är bara ett axplock! Jag var tvungen att ta bort många härliga kyrkor, slott, borgar, städer,  museer och naturlandskap som helt enkelt inte fick plats.

Översta raden från vänster: Slottet Neuschwanstein i Bayern, de vita kalkklipporna på Rügen, Brandenburger Tor i Berlin.

Mellanraden från vänster: Gamla stan i Wetzlar, blomskuplturerna på Mainau, de röda klipporna på Helgoland.

Nedersta raden från vänster: Slottet Sanssouci i Potsdam, sanddynorna på Sylt, Köningssee med St Bartholomä-kapellet i Berchtesgaden. 

Enda problemet är ju att jag blir väldigt sugen på att åka på semester till Tyskland i sommar...

Sköna maj, välkommen till vår bygd igen!

Vilken underbar ledighet vi har fått! Jag vet att jag låter som tant Agda, 83, men det är ju fantastiskt när våren står för dörren. Träden knoppas, ljuset kommer tillbaka, fåglarna kvittrar som galningar, solen skiner. Och man får vara ledig! 

Den 30 mars är som bekant Valborgsmässoafton och var så även i år. Vi försökte starta en ny tradition med brasa och grillning hemma hos oss i trädgården, men av olika anledningar så fick systrarna förhinder. Mamma och pappa kom dock och vi kunde premiärgrilla. Mums!

Brasan kanske inte var stor, men trots det naggande god. När den väl ville ta sig. Sedan brann den hela natten och rök fortfarande mitt på dagen på tisdagen.

Såklart samlades vi runt brasan och sjöng "Vintern rasat". Otroligt vackert, I might add.

På tisdag, 1 maj, var vädret - om möjligt - ännu mer fantastiskt. Nästan som en högsommardag, i alla fall i solen. Mamma och pappas nya bil skulle levereras idag, hör och häpna, så därför kunde vi inte planera någon längre majnings-tripp som vi brukar, men vi packade i oss i bilden och åkte till Mariebergsskogen.

Vi innebar jag, Emil, mamma, pappa, Mia, Chrille och Oliver (på denna bild dold bakom Emils huvud). Traditionsenligt hade vi med oss matsäck som vi förtärde utomhus, som sig bör. Jag och Emil var extra traditionsenliga och hade kalla hamburgare. Det blir inte mer första maj än så!

Efter maten så övade Oliver lite på att gå...

... och så tittade vi på djuren...

... till exempel årets små killingar!

 Uuuunderbart! Nu är det helt okej om våren vill komma på riktigt och stanna ett tag. 

Vi behöver absolut inte tre grader varmt och spöregn på fredag...

True dat

Kemiskämt är ovanliga...

.. så därför kommer det ett här. 

Billy was a chemist's son,
But Billy is no more
What he thought was H₂O

Was H₂SO₄

The Moomins – One step away from being Satan's concubine

Det är rätt intressant vilka grejer man kan hitta på nätet. Själv hittade jag en länk från en blogg som i sin tur kom från en blogg som jag brukar läsa. En länk som jag först inte visste om det var sant eller satir. Efter lite efterforskning fick jag reda på att det var satir. Satir över religiös fanatism i form ett forum som ser ut att drivas av en überkristiten amerikansk församling som kallar sig True Christinans.  Och det är riktigt, riktigt bra. Dels för att man faktiskt inte riktigt vet om det är sant eller inte. Kan det finnas människor som faktiskt tycker så här? Initiallt så trodde jag på det, det måste jag erkänna. Men när jag läste mer på forumet så började tvivlen komma. Många tror dock att det är sant och blir själva medlemmar och försöker debattera med församlingen utan att inse hur det ligger till. Hur som helst är det enormt roligt - jag älskar satir.

Den länk som jag hamnade på gick till inlägget "The Moomins – One step away from being Satan's concubine". Personen i fråga, som utger sig för att vara missionär på uppdrag i Finland  å församlingens vägnar, skriver: "Moomins are mainly curse of Finland (where they have turned children to Satan for nearly 70 years) [...]. Mumintrollen har alltså gjort finländska barn till satanister i närmare 70 år. Oväntat.

Han illustrerar vidare detta påstående med denna bild och bildtext.




Moomintroll using witchcraft to cook his meal at night.

Han citerar några bibelcitat och fortsätter: "So you see, Moomins are metaphor for demon possessed men." Varpå han går in på de specifika karaktärerna och varför de är så ogudaktiga.

Till exempel så lever tydligen Muminmamman och Muminpappan i synd, då de enligt denne inte är gifta. Hur som helst så gör ju detta Mumintrollet till en oäkting. Och inte nog med det så har han tydligen dessutom ett öppet sexuellt förhållande med Snorkfröken. Och Snörfröken själv ska vi bara inte tala om, för hon är enligt missionären "A whore that seduces Moomintroll into fornication."

Och på det här sättet fortsätter det. Hemulen till exempel är "Maybe the most deviant of all creatures in Moomin valley." Vadan detta? Jo ser du, han är en styggelse för han bor ensam, har på sig en lila klänning, samlar fjärilar och frimärken och roar sig med de unga männen i Mumindalen. Denna usla syndare åker dessutom regelbundet på sexsemestrar.

Det är ju fantastiskt underhållande för tidigare har ju sådana här debatter förts på riktigt angående till exempel Teletubbies och någon av deras påstådda homosexualitet. Det här inlägget skulle lika gärna kunna vara skrivet av någon som läst Mumintrollen som satan läser bibeln. Men jag kan ändå inte låta bli att undra: satir i all ära - men om man kan få oskyldiga barnböcker som Mumintrollen till satanism och sexorgier, vad har man då för sjuk fantasi?

Platt som en pannkaka

Idag har jag varit hos frisören och gjort det största "ingreppet" på riktigt länge. Ingen liten toppning den här gången utan en riktig genomkörare med uttunning och uppklippning. Mycket hår hamnade på frisörens golv. Jag vet inte riktigt än om jag är nöjd, delvis för att håret just nu är platt som en pannkaka. Frisörerna plattar ofta mitt hår för att det då är lättare att se om de har klippt rakt. Haha. Med lockar så blir det inte lika tydligt.

Så imorgon kanske så vet jag hur det blir "på riktigt" så att säga. Alltså lockigt. Tills dess behåller jag det, och kan inte låta bli att tänka... Gud vad gött det måste vara att ha sånt här hår på riktigt. Platt som en pannkaka.

   

Nya tider

Jag skrev ju för en stund sen om lite olika jobbintervjuer jag hade varit på för att försöka få lite mer jobb. 60% är visserligen gött som attans, men det blir lite snålt i längden...

Hur som helst så börjar jag mitt nya jobb imorgon! Engelska 5 resten av terminen! Tre timmar engelska på gymnasiet! (Som visserligen delas i två lektioner av lunchrast men i alla fall). Det blir ingen smekmånad direkt. Så idag har jag ägnat mig åt att skriva en massa bra "uppsats-recept" och exempel på uppsatser och linking words och allt möjligt för att öka deras chanser att lyckas med uppsatsdelen på nationella provet som kommer efter påsk.

Men var inte oroliga! Såklart är jag fortfarande kvar hos mina fina elever i Arvika också. Det fina i kråksången är nämligen att det här nya jobbet går så bra att kombinera med det jag redan har. Nice! :)

  

Släpp fångarne loss, det är vår!

Även om vi kanske inte har vår meteorologiskt sett ännu så är det inte utan att man börjar utveckla vårkänslor. Och jag tror i alla fall att våren är på väg med stormsteg, även om det är tidigt på året än. Jag har nämligen observerat några allmänt ansedda vårtecken som stödjer denna tes.

Exhibit A: Koltrasten som kommit fram ur djupa skogen

Exhibit B: Nässelfjärilens trevande vingslag längs med husväggen

Exhibit C: Lärkans drillande högt i skyn över åkern

Exhibit D: Bofinkens sång i trädkronorna

Exhibit E: Tio tranor flygande i v-formation

Exhibit F: Tussilagorna i dikesrenen som strävar mot solen

Exhibit G: Mina krokusar som dyker upp i rabatten

Har du sett några vårtecken?

Allt på en gång

Idag var jag på en intervju hos en rektor för ett jobb jag skulle kunna kombinera med mitt nuvarande deltidsjobb i Arvika. Efter intervjun där blev jag utan förvarning inledd till en rektor på skolan bredvid och fick en intervju där också. Sedan när jag kom hem ringde ytterligare en rektor som behövde ha någon en period eftersom de hade en lärare sjukskriven. Så dit ska jag imorgon. Allt på en gång.

Vad som kommer ut av det hela vet man ju dock aldrig. Kanske inget alls. Den som lever får se.

Tiden går så sjukt fort.


 

Sportigt lov

Gränsen mellan att sporta och träna är kanske något flytande och i mitt fall har det snarare handlat om träning snarare än sportande, för enligt min egen högst personliga definition av sportande är i alla fall att någon sorts tävlande bör ingå - och det har jag då rakt inte ägnat mig åt. En massa träning dock. Det gäller att passa på när man är ledig.

Söndag 26/2: Jympa Medel Puls i Friskis regi på Ilandaskolan
Måndag 27/2: Simning med mamma på badhuset i Vålberg
Tisdag 28/2: Långpromenad/er på landet
Onsdag 29/2: Jympa Medel i Friskis regi på Hultsbergsskolan
Torsdag 1/3: Barnvagsnpromenad med syster Mia samt simning med Emil på badhuset i Vålberg
Fredag 2/3: Spinning bas i Friskis regi på Syrefabriken

Nu ska jag ta en välförtjänt vila hela helgen, så får jag ta nya tag nästa vecka. Men riiiktigt så mycket på samma vecka kommer det nog aldrig bli igen.